2008-01-09
Annika Toll
Annika Toll från Länsstyrelsen berättade om
Riksintresset Törnevalla.

Anteckningar från hembygdsträffen den 5 december 2005:

Törnevalla; riksintresse KE 91


Presenterat av arkeolog AnnikaToll från Länstyrelsens kulturmiljöenhet, som också sammanställt rapporten
”Riksintresse KE 91”, som varmt rekommenderas för fördjupningsstudier.

Riksintresse, dvs något av nationellt intresse, finns inte bara för kulturella ting utan även för järnvägar, vägar, grus mm.
RI är ofta ett viktigt planeringsunderlag när ex en ny väg eller jvg skall dras – vad är det som får stryka på foten efter att överväganden gjorts? Åtgärder som ”påtagligt” skadar eller förändrar förhållanden, vilken hänsyn måste tas till…” är frågor som ställs i dessa sammanhang. Ett exempel är det nybyggda höghuset i Linköping nere vid Stångån där man från lokalt håll tyckte att det skulle påtagligt förändra stadsbilden (siluetten av Linköping), men där man från regeringshåll ”körde över” kommunledningen i Linköping och tillät bygget.

I Östergötland finns 90 riksintressanta områden av 1500 totalt i landet. Av dessa finns 21 st i Linköpings kommun. De två största är Omberg/Tåkern-området och Gryts skärgård och den senaste är Tinnerö-området på fd militära övningsfältet . Grunden för fornminnesregistret är fornminnesinventeringar på 40- och 80-talen.
Det vi kan se i dag motsvarar kanske 2 % av fornminnena, resten är dolt under marken.

I Törnevalla RI är den långa kontinuiteten det som är unikt, här finns gravar från bronsåldern och sannolikt också från stenåldern, från järnåldern, mest från äldre järnålder men även från yngre järnåldern och fram till idag…
Inom RI Törnevalla finns 25 gravfält med närmare 800 gravar (minst). På höjderna finns dessutom 125 ensamliggande gravar och c:a 11 km stensträngar. De flesta fornminnena är från äldre järnåldern; 500 f Kr – 550 e Kr. Stensträngarna, som mest förekommer i
mellanbygdsbältet (långs E4), hägnade in boplatserna, åker, äng och utgjorde boskapsfållor ;fägator, vilket tyder på att man levde av boskapsskötsel i stor utsträckning( finns bl a i Rydsätter). Senare bosatte man sig i byar och stensträngarna kom att överges (från 600 e Kr?.
De monumentala gravarna, som i Törnevalla ofta är stora stenhögar i fyrkanter eller i cirkel, var ett sätt att markera revir; mitt och ditt. Under sista perioden av järnåldern = vikingartiden byggdes gravarna som stora högar, som är överväxta med torv och gräs, eller som treuddar eller resta stenar (ofta inte gravar utan minnesstenar). Exempel på dessa gravtyper återfinns på Reva gård.

Bynamn med ändelserna –by eller – stad, som i Bjärby, Smedby, Skäggestad och Skackelstad anses ha anlagts under yngre järnåldern. Runstenar finns i Törnevalla med hedniska runor och kristna kors, flera av dem återfunna inbyggda i kyrkans stenfot och i tornet.

På gamla kartor (från 1717) kan man se att det fanns ett tingshus där gamla lärarbostaden finns idag, vilket visar att Törnevalla var ett administrativt centrum redan på medeltiden.
Byn Reva är en oskiftad by med tre gårdar i ursprungligt läge längs de gamla bygatan. Senare skedde hemmansklyvningar (1862 och 1873), som ökade antalet gårdar till sju, vilka samtliga låg samlade längs bygatan.
1771, vid tiden för storskifte fanns två hemman i Skäggestad, Skattegården och ett rustningshemman. På byns ägor fanns fyra torp. Numera finns en gård, Skattegården, som är från 1800-talet.


Vid pennan
ordf. Sigvard Hallendorff





Tillbaka en sida
Tillbaka till välkomstsidan