2009-03-03

Årsmötet Törnevalla hembygdsförening

Måndag den 2 februari 2009 hölls Årsmötet i församlingshemmet Törnevalla
















Kvällens föreläsare arkeolog Mattias Schönbeck.



Föredrag av arkeolog Mattias Schönbeck i samband med hembygdsföreningen årsmöte 2009-02-02
- Fornvårdsområden i Törnevalla -

Referat av ordföranden


Mattias arbetar på Länstyrelsen med fornvård och inledde sitt föredrag med att berätta om många markägares irritation över det faktum att de har fornlämningar på sina marker. Det uppstår ofta problem i samband med skogsavverkning, byggnationer, vägbyggen mm. Det handlar förstås om okunskap om vad som är fornlämningar, var de ligger och vilka bestämmelser som gäller. När väl folk fått kunskap blir de i regel stolta och ser möjligheter att utnyttja ”sina” fornminnen.

I Östergötland finns idag 60 000 fornlämningar registrerade, vilket bara är en bråkdel av det totala antalet. I Törnevalla har man funnit tio tusen år gamla lämningar. Varje fornlämning är unik så man kan inte säga att det är väl OK att ta bort en och annan för det finns ju så många av samma sort. Man kan heller inte säga att det som inte syns, finns inte och det som inte finns kan väl inte skadas. Bäst skyddar man alltså fornlämningar genom att synliggöra dem.

Fornvård i Östergötland

Det är idag cirka 100 utvalda fornlämningsmiljöer som man arbetar med för att:
¬… Bevara fornlämningar för framtiden
¬… Göra dem lättillgängliga för allmänheten
¬… Ge information och kunskap om vår historia
¬… Målet är alltså att skydda, bevara och visa dem

De flesta miljöerna ligger i ett centralt bälte, som går genom Östergötland där en gång vattenmassor från Östersjön forsade ner i riktning mot Göteborgshållet. Detta skedde i samband med att Östersjön, som för länge sedan var en insjö, brast mellan Bråviken och Slätbaken. Människorna etablerade sig sedan i detta bälte där marken var lättodlad, eftersom den ofta består av sand.
Ortnamnen i detta bälte med ändelserna –by, -stad och –inge tyder också på att det är en mycket gammal bygd och att gårdarna har legat på samma ställe genom seklerna.

De cirka 100 fornvårdsmiljöerna består av:
1. Gravfält
2. Ristningar på runstenar och på hällar
3. Ruiner
4. Gravar och försvarsanläggningar
5. Boplatser
6. Förhistoriska vägmiljöer
7. Produktionsanläggningar
De flesta är från äldre järnåldern, därefter kommer yngre järnåldern, bronsåldern, år 1100- 1399, år 1400 -1520 och sist från 1800-talet

Guidefoldrar

Den guidefolder, som nu är framtagen för några av Törnevallas fornminnen är en av flera andra foldrar i Östergötland.
De andra är:
¬… Tiftgravfältet i Linköping (utanför Skäggetorp)
¬… Lunds backe vid Vallerstad (Skänninge)
¬… Ekeby i Horn (Kinda)
¬… Sunds bruk, Österbymo (Ydre)
¬… Himmelstalund i Norrköping
¬… Kulturreservatet Smedstorps dubbelgård (Ydre)
¬… Odlingslandskapet Föllingsö i Kinda

Törnevallafoldern innehåller de fornlämningar som mest ”sticker ut” i vår socken: Bjärby, Reva, Smedby (vid Kyrkan), Hallstra och Täljestad (Ö Skrukeby).
Mattias berättade livfullt att Täljestad är ett odlingslandskap från perioden äldre järnålder (500 f Kr – 500 e Kr), där man tydligt kan se fägator, stengärdesgårdar mellan inägo- och utägomark samt gravar. Alla lämningar är mycket väl bibehållna och en nyuppsatt skylt beskriver området.

Hallstra
är den ”gulligaste” fornborgen i Östergötland, en befäst gård i likhet med flera andra i odlingslandskapet på Vikbolandet.I anslutning till borgen finns gravar, gravfält från äldre järnålder och vikingatid samt spår efter två byggnader och en vattenkälla. Gravarna består av högar, treuddar, låga stensättningar, sannolikt hörande till en familj. Lite söder om borgen finns också spår efter en medeltida gård, vilket tyder på att gården Hallstra funnits under en mycket lång period.

Runstenarna,
som idag står uppställda i anslutning till kyrkan, har tidigare varit inmurade i kyrkan. När Sverige kristnades och kyrkor i sten skulle byggas fördelades arbetsuppgifterna mellan socknens gårdar. Sannolikt fördes runstenar från olika gårdslägen till kyrkobygget som ett utmärkt byggnadsmaterial. Runstenen som nu står utanför kyrkans torn, är den högsta runstenen i Östergötland. Stenen är mycket ovanlig då den har en båt med mast och kristna kors inristad.

I gården REVA´s park finns ett gravfält med unika gravar, som bara återfinns här! Det består av flera högar och stora treuddar med upp till 20 meter långa sidor. En gravhög har ett stenklot på krönet, som kan markera en kvinnograv. Dessutom finns här en runsten, som flyttades hit på 1800-talet från södra torngrunden i kyrkan. Denna runsten är tillmakad, det vill säga huggen till en symetrisk form och liknar en sten i Landeryd med samma typ av B-runa (är det kanske samma ristare?).

Gravfältet vid Bjärby innehåller minst 70 synliga fornlämningar. De flesta gravhögar och stensättningar är övertorvade och gräsbeväxta, vilket tyder på att de är anlagda under yngre järnåldern. Några flacka stensättningar, som har gles synlig stenpackning med tydlig kant kan vara från ett äldre skede (Kr födelse-500 eKr).

Foldern - Fornminnen vid Törnevalla – delas ut till mötesdeltagarna och kommer att finnas tillgänglig till allmänheten i en låda vid kyrkans informationstavla (som hembygdsföreningen åtagits sig att sköta och fylla på).





Tillbaka en sida
Tillbaka till välkomstsidan