2008-01-09

Broocmans beskrivning 1760


Beskrivning över de i Östergötland befintliga städer, slott, sockenkyrkor, socknar, säterier, officersboställen, järnbruk och prästgårdar mm av Carl Fredric Broocman. 1760.

Törnewalla, uti Munte Bref Thyrnewalla och Thyrmswalla kallad, Consistoriel.

Kyrkan står på kronogrund, wid allmänna wägen mellan Norrköping och Linköping, en och en fjerdedels mil ifrån sidst nämnda stad; är 47 alnar lång, och 12 och en fjerdedels bred: hwaremot hennes Östra del med Choret, som blifwit tilbyggdt, dock uti urminnes tid, är 14 och 3 fjerdedels aln bredt, och then Wästra delen af Telgsten, men then Östra af Gråsten upmurad.
Then i kyrkon befinteliga Altartaflan från Påwetiden, med wäl förgyldta bilder, föreställer Marie bebodelse, Christi födelse, hudflängning, och korsets dragande, å högra sidon; men öfwer Taflan, Frälsaren på korset, och å Taflans wänstra sido, himmelens sällhet, och therunder uti en särskidt afdelning helfwetis Drakans gap, tit djeflar störta en myckenhet menniskior, them the omringat med en jernkedja. Hon är gjord at fälla ihop uti Fastelags-tider och wid andra sorgeliga tilfällen, tå man ser på henne å Norra sidon döden afmålad, sittiande på en blackot häst, hafwandes en Spade på Axelen: På Södra sidon står ett stort Träd fullt med fruchter, och öfwerst i thetta står en wällustig? Man afmålad med thenna Öfwerskrift uti Munkstil: Jam volo lŠtari et luxuriari. Ned inunder står en Dödsbild, med en Såg i handen att kullsåga trädet, och har en sådan öfwerskrift: Quod mundus extollit i...nt illo --- quos palla breviter.
Prädikstolen är år 1733 af Bildthuggaren Nicolaus Österbom i Norrköping för 1150 Daler af kyrkons medel förfärdigad och upsatt, kyrkan til icke liten prydnad; althenstund han är wäl gjord, föreställandes på främsta spegeln Christum på korset, Maria, Lärjungan Johannes och Maria Magdalena; himmelen är utzirad med Ängla-bilder, hwilket alt, så wäl som löfwerket och listorna på Prädikstolen, är wäl förgyldt.
Orgelwerket består endast af 4 stämmor, och är så gammalt, at thet redan år 1647 blifwit repareradt; gjör således föga eller alsingen nytto wid sången i en stor Församling; ty behöfwes och höfwes, at ett nytt och större skaffas i thes ställe.
Kyrkans Tornmur af Telgsten är, så wäl som thes spets, af ansenlig högd; och hängdes Klockorna i Tornet år 1706, tå Stapeln nedtogs. På then större står att läsa å ena sidan:
God Christen se och märk, hwad öde mig är lämnat 1694. För 40 åren sä╣n, har jag olycklig rämnat, Dock förr än jag så sprack har jag i många år här kallat med mitt ljud til Kyrkan Jesu får.
1734 I thetta år ach! ach! är jag fast ynklig worden, När sammanringas månd för Törnewalla-hjorden På Christi Himmels-färd, så remnad jag igen, Och måste ur mitt rum nödwändigt tagas dän. Nu är af gammal jag ny blefwen wäl omguten, til kostnad på mig war ock Soknen oförtruten, O! at jag länge nu må gifwa från mig ljud Tils ditt Basune-klang blir hördt, o store Gud!
Å andra sidan läses:
Jag är nu på mitt rum updragen uti bögden,
I Törnewalla Barn, ach kommer nu med frögden,
När jag framringar ehr då skyndar löper hit
Och hörer så Guds ord med största hog och flit,
På thet then store Gud må rätt af Eder dyrkas
Och tro med kärlek rund må städse hos ehr styrkas.
Ja hörer så Guds ord, och gjörer så ehr bön
Ut I på sista dag fån ewig nåde-lön.

Then mindre Klockan är guten år 1656, och har Drottning Christina förärat til henne 180 Dal. kopp:mt, hwarförutan Sokne-Männen gifwit 170 Dal. i samma mynt. Här wil men ej obemält lämna, hwad Secret. Palmsköld uti sina Handskrefna samlingar om Östergötland anteknat sålunda: "Uti Tö Törnewalla Kyrkowägg skal Sigfridus Aronus Forfius, som war Professor AstronomiŠ uti Upsala, låtit inmura några gamla Skrifter och penningar, thet en gammal Man skal hafwa bekändt för Probsten thersammastädes M. Christophoro Laurino år 1699" och synes icke olikt på kalk-bandet höger om Altaret, at ther stenar warit uttagne och åter infatte i muren.

Soknen bebos af 730 Menniskior, och består af 41 1/8? Hemman, ibland hwilka 6 äro Skatte, 24 1/8? Krono, 10 Frälse och ett Prestegården: dock märkes här at af förenämnda hemman lyda 1/2 Skatte, o 5/8 Krono, och 3 1/2 Frälse-hemman til Bankekinds härad.
Hon är 3/4 mil lång, 1/2 mil bred, och gräntsar i Öster til Lillkyrka och Gistad, i Söder til Askeby och Wårdsberg, i Wäster til Rydstad, och i Norr til Harg och Skrukeby.
Större delen af hemmanen äga en liten Gran-Skog, som gjör ett behageligit utseende mellan Ängar och Åkerfälten.
Jordmån är här så ombytelig, at man har swårt wid säga, hwilken som är ymnigast utaf; dock tycks Leran hafwa öfwerwigten. Utsädet til hemmanen är, så wäl som Äng, tilräckligt; men Mulbetet knapt.
Allmogen äger ock, utom Hemmansbruket, föga annat Näringsfång; allenast någon Kalkbränning i twänne befinteliga Ugnar, hwartil Kalksten tages uti Soknen.
Ättebackar äro wid Linghems By; och på Stratomta Bys Gärde en gammal oläslig Runsten.
Kyrkoherdans Boställe Smedby, litet ifrån Kyrkon belägit, består af ett Hemman Krono, hwarwid äro 18 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng, ringa Mulbete, liten Skogshage, liten Humlegård och Trägård. Daniel Ekmarck tillträdde Pastoratet år 1738.
Capellan bebo Klockare-Jorden, som äfwen är wid Kyrkon belägen med sina ringa tilägor, hwarå Lagmans-Rättens confirmation af Wadstena then 10 Jan. 1676, på Härads-Rättens Dom är utfärdad. Petrus Landin blef här Capellan år 1747.

Tillbaka till sockenbeskrivningarna




Kommentarer och kompletteringar mottages mycket tacksamt!




Tillbaka en sida
Tillbaka till välkomstsidan