2008-04-03


TÖRNEVALLA SKOLAS HISTORIA

Av Arne Blomberg

Ekstad
Törnevalla Ekstad
tidigare lärarbostad, ursprungligen skola.


Strax öster om kyrkan ligger två större byggnader – skolan och lärarbostaden. Båda är numera delvis ombyggda och används som privatbostäder. Lärarbostaden har bytt namn till Ekstad och det nuvarande utseendet fick byggnaden 1924 då den nya skolan stod klar och den gamla byggts om till lärarbostad med tre lägenheter efter att ha fungerat som socknens skola i 60 år.

Skolbygget

Skolan stod alltså klar 1854 men vägen dit var mödosam för församlingen. De gamla protokollen visar på en viss motsträvighet:

Den 17/11 1842
Yttrade församlingen i anledning af Kungl. Maj:ts Nådiga stadga af den 18 sistlidne juni ”Angående Folkundervisningen i Riket” att församlingen ej ansåg sig, på grund af de skulder den redan har, ej kunna bygga skolehus och anställa skole-lärare utan att begära bidrag af Kungl. Maj:st och att läraretjänsten och organistsysslan borde förenas.

Den 12/6 1843
Utsågs en Skol-direction att meddela förslag och vidtaga förberedande åtgärder till en blivande skolinrättning. I kommittén valdes Controlleur Medelplan, Handelsman Dahlqvist, arrendator Anders Fredrik Gestrich, Opprefva, Rusthållaren Olof Fredrik Andersson, Hallstra, Rusthållaren Magnus Emanuelsson, Linghem.

Den 13/8 1843
Kommitténs förslag var att skola inrättades i sockenstugan. Lärarens och organistens lön föreslogs till 22 tnr spannmål och 53 rdr 16 sk samt bostad och kobete och risbränsle. Något jordland åt läraren kunde inte anskaffas utan detta ärende anförtroddes åt kommande dagar.

Den 13/11 1844
Som tomt för uppförande af ett skolhus ansågs lämpligast den undantagsjord organist Ringqvist och hans hustru för sin lifstid förbehållit då han sålde Skackelstad augement, där fordom ett domaresäte stod. Beslöts att af änkan Ringqvist inköpa all denna undantagsjord för 500 Rdr Bko att betalas efter änkan Ringqvists död, men att intill dess betala årligen 10 rdr sm för den plats i ängsmarken där tingshuset stod och där församlingen nu önskade uppföra skolhus. Kontrakt skulle upprättas angående ifrågavarande undantagsjord och lagligen förfaras att församlingens äganderätt till densamma för evärdelig tid aldrig kunna bestridas.

Grund
Grunden till den tidigare organistbostaden
finns delvis kvar bakom lärarbostaden.
Kanske var det samma grund till Törnevalla tingsstuga.

Den 4/6 1846
Köpekontrakt med änkan Ringqvist upprättades och godkändes men frågan om uppförande av skolhus uppsköts.

Den 2/6 1847
Beslöts bygga skolhus inrymmande skolsal och bostad åt läraren enligt företedda godkända ritningar.

Den 17/11 1847
Meddelades att ingen entreprenör anmält sig till skolhusbyggandet och att rum i socknestugan blifvit iordningsställt till skolsal och att medel anskaffats till inköp af böcker, tabeller och griffeltaflor.

Den 7/3 1848
Tillerkändes byggmästare Forsén 6 rdr 32 sk Bko för den uppgjorda ritningen. Vid samma tillfälle beslöts att ånyo uppskjuta skolhusbygget.

Den 12/5 1850
Beslöts inköpa den del af den Ringqvistska förpantningsjorden för skolans räkning samt å högvederbörlig ort söka fastställelse å äganderätten å nämnda ängsbacke till evärderliga tider.

Den 7/6 1850
Undertecknades köpekontrakt med ägaren av Skackelstad Augement Sven Andersson om köp av den särskilda ängsbacke där skolhus skall uppföras.

Den 22/9 1850
Enligt 3/8 1843 inrättades skola i socknestugan och nu inflyttade organisten Lindvall i sin bostad i socknestugan och vedbod åt honom byggdes.

Den 12/6 1851
Beslöts att grunden till den nya skolan skulle läggas i höst innan tjälen kommer i jorden.

Den 26/9 1852
Beslut om kontant sammanskott till byggande av skolhus hade ännu ej fattats emedan man icke var överens om skolhusets dimensioner och inredning. Angående dagsverksskyldigheten till skolbygget ansågs att soldater, torpare, arbetsföra inhyseshjon och backstugesittare gjorde sitt dagsverke när helt hemman gjorde åtta.

Den 2/10 1852
Beslöts att för de första utgifterna för skolhuset göra ett sammanskott av 4 rdr Bko för varje helt hemman.

Den 17/11 1853
Till bestridande av kostnaderna för det nya skolhusets inredning och tegeltak beslöts ett sammanskott av 4 rdr Bko för varje helt hemman.

7/7 1854
Till skolhusbygget lånades ur kyrkkassan 49 rdr 9 sk Bko och ur magasinskassan 224 rdr 28 sk Bko samt ur fattigkassan 266 rdr 32 sk Bko.

15/11 1854
Beslöts att ett sammanskott skulle göras till skolhusbygget med 13 rdr 16 sk Bko per helt hemman och proportionaliteter på mindre hemmansdelar.

12/6 1855
Meddelades att Kungl. Maj:t stadfäst köpet av skoltomt från Skackelstad och skulle behörig lantmätare kallas att uppmäta och kartlägga området.

Lantmätare Carl Dahlqvist skriver om skolhuset i sin redogörelse 1855 för Törnevalla socken:
För barnaundervisningen har församlingen en fast skola i enlighet med 1842 års folkskolestadga. Skolans local var till förlidet år uti sockenstugan. Derifrån den flyttade till ett på egen tomt nybyggt skolhus, som blifvit uppfördt till 28 alnars längd, 16 alnars bredd och 6 alnars höjd af trädvirke. Utom en rymlig och ljus skolsal, är för skollärarens räkning 3:ne rum och kök, en rymlig vind samt flere kontor. Denna byggnad kostar församlingen, oberäknade mans- och kördagsverken, 3666 Rdr 32 sk Bko. ------
Under året har skolan varit besökt af 86 barn.


Gamla skolan
Törnevalla gamla skola.
Oljemålning 1922 av Albert J. Hahn,
kantor i Törnevalla 1916-1957.
Klicka på bilden för att se den i större format.


Lärarbostaden

Den gamla skolan hade ju en enda skolsal och det räckte givetvis inte långt. I avvaktan på ett nybygge användes provisoriska lokaler på olika håll och för det nya skolhuset inköptes 3.300 m2 tomt på Skylltorps ägor, strax söder om den gamla skolan, som samtidigt radikalt byggdes om för att kunna tjäna som lärarbostad.

Den nya skolan invigdes 1925 och tidningen Östgöten lovordar både nybygget och lärarbostaden:
”Denna var förut skola, men är nu ombyggd och renoverad till sitt nuvarande ändamål. Byggnaden, som har något av italiensk renässans över sig, är omändrad enligt ett utkast av arkitekt Brunskog i Linköping. Man lägger särskilt märke till de gamla förnämliga dörrarna, vilka troligen härstamma från början av 1800-talet, och den vackert resta, pelarförsedda verandan med balkong ovanpå. Här residera nu i nedre våningen kantor Hahn och i övre lärarinnorna fröknarna Bergström och Lundberg, de senare med var sina två rum och kök samt hall. Samtliga bostäder äro synnerligen präktigt inredda, man saknar inte ens badrum och avlopp, de senare anordningarna dock bekostade av lärarpersonalen själv.”

Dorrar
Dörrarna är äldre än huset
och lär komma från ett tingshus.

Beträffande dörrarna har Ragnar Hahn (son till kantorn) berättat att de lär komma från ett tingshus, men det kan väl knappast vara från tingshuset som en gång stod på samma plats, det förföll ju och såldes redan i början av 1700-talet. Den pelarförsedda verandan var ursprungligen marmorerade, pelarna i vit marmor och frisen över dem i kolmårdsmarmor.

1950-51 gjordes en genomgripande renovering av lärarbostaden, centralvärme ersatte kakelugnar och kaminer och varje lägenhet fick öppen spis i hallen.

1989 sålde kommunen fastigheten till Carin och Arne Blomberg, som successivt inrättat den till enfamiljshus. Sedan 2003 heter fastigheten Törnevalla Ekstad med binamnet Gamla lärarbostaden.


********************************




Kommentarer och kompletteringar mottages mycket tacksamt!




Tillbaka en sida
Tillbaka till välkomstsidan