2008-01-09

Robert Hjälmdals beskrivning
i "Gods och gårdar"


TÖRNEVALLA i Åkerbo härad, den enda socken i häradet som ej når fram till Roxen, kan karakteriseras som ganska skogrik slättbygd. Rådande jordarten är lera. Inom socknen ligger Landstingets tuberkolossanatorium vid Stratomta.
Fornminnen: Gravfält av högar och stensättningar märkas vid Gåselöt, Kyrkhagen och Gräshagen, vid Linghem samt Ullälva m. fl. platser. 3 runristningar äro kända, en vid kyrkan, en vid Reva och en vid Stratomta Postgård.
Areal: 29,58 kvkm. Enligt 1938 års fastighetstaxering är ägovidden: 1.764,86 har åker, 39,79 tomt och trädgård, 7,25 slåtteräng, 60,85 kultiverad betesäng, 143,2 annan betesäng, 897,3 skogsmark, 54,4 övrig mark.
Jordbruksvärde 2.475.200 kr.
I jordbruket ingående värde å skogsmark: 42.400 kr.
Skogsvärde: 154.600 kr.
Tomt- och industrivärde: 12.000.
Invånarantal 829.
Socknen nämnes som ”Thyrnevalla” 1312 och hade egen kyrkoherde redan på 1300-talet. Den bildar nu pastorat med Östra Skrukeby, Lillkyrka och Gistad. En av socknens gårdar är nämnd redan 1150, nämligen Herrbeta (”Harbetho”). Den nämndes även 1289, då riksrådet Svantepolk Knutsson ger ”Herbethy” gods till Vreta kloster. Flera platser i socknen omtalas under 1300-talet. I en handling från 1312 förekommer sålunda ”Rewa nära thyrnewalla”. 3 år senare nämnes första gången ”Lynghem” (betydelse: Ljunghem) och 1318 Gällstad. 1375 medtog Katarina Brynolvsdotter vid sitt inträde i Vadstena kloster 5/14 attungar i”Strafvatomta”. 1380 skänktes jord i Hallstra till Vreta kloster. 2 år senare gav Anders Persson i Linghem 2 spanns avgäld i Bylingstomta till Askaby kloster, och ytterligare 2 år senare förvärvade Bo Jonsson jord såväl i ”Strawantomta” som i ”Skiæggestadha”. Under 1400-talet omnämnes ”Biærby”, som 1405 innehades av en nämndeman Jöns, samt Skackelstad, Skavestad och Gåselöt. Andra gårdar av gammalt ursprung äro - såsom framgår av namnformerna - Tärnestad, Älvestad, Smedby och Överby samt de något yngre Manstorp och Skylltorp. Ullälva kan innehålla namnet på guden Ullr.
Kyrkan har tornets nedre del från mitten av 1100-talet men är i övrigt uppförd 1816-17. Reparationav densamma ägde rum på 1860-talet och 1909. Predikstolen i blått och guld är från år 1733 och har stått i den gamla kyrkan. Altartavlan är ett verk av Hörberg.
Kyrkoherde: Hjälmdal, Per Robert Natanael.

Tillbaka till sockenbeskrivningarna




Kommentarer och kompletteringar mottages mycket tacksamt!




Tillbaka en sida
Tillbaka till välkomstsidan